Mitt liv & Mina tankar så öppet jag kan.

Nu har R raderat mig från facebook. Han har se senaste året haft en hemlig facebooksida där han bara haft mig som vän och det är via den sidan vi haft kontakt senaste året.  Men i natt raderade han den sidan.
Det känns, han har gjort ett aktivt val och tagit bort mig och den länken vi hade kontakt via.
Han har valt detta.

Vi har inte hörts på länge och vi har absolut inte setts på evigheter, vi lever i två olika världar sedan länge. Men det gör ändå ont. Det var det sista hoppet om att vi skulle ses en dag, att han tänkte på mig och att jag betydde något.
Nu har han tagit bort den länken vi kunde höras via och det beviset på att jag fanns kvar i hans liv att en liten, liten tanke fanns kvar.
Nu är allt borta och det gör ont, för jag har inte klippt alla banden, han har valt allt, jag har inte valt ett skit, jag har bara blivit sårad igen.

Nu finns det ingen, absolut ingen som tänker på mig. Ingen som saknar mig och ingen som undrar eller hoppas. Nu är allt borta. Nu finns det inte ett hopp kvar, nu är det liksom helt jävla dött.
Nu vet jag att han valt att leva utan mig och inte ha någon kontakt, inget hopp, inget.

Någonstans hade jag ju hoppats på att vi skulle ses igen, att han skulle välja mig och nykterheten. Att jag skulle få bli älskad snart igen.
Men nu vet jag att så inte är fallet.

Sinnesro