Dont fall in love. Fall off a bridge, it hurts less
Jepp så är det, kärleken gör så förbannat ont när den tar slut eller när den är obesvarad, men av någon märklig anledning så överlever man. Man tror det inte, men man gör det, om och om igen.
Hjärtat krossas och saknaden värker sönder ens insida, det blöder av smärta och tårarna verkar aldrig ta slut.
Jag har gråtit floder, jag har saknat så min insida känts som taggtråd, jag har lidit och jag har trott att jag ska dö av krossat hjärta. Stunder har varit olidliga, jag har velat dö, döden har varit svaret på att slippa smärtan många gånger.
Men jag överlevde, det kom en dag då det inte gjorde lika ont att sakna dig. Jag tänker på R varje dag, jag saknar honom varje dag. Jag längtar varje dag, men jag gråter inte varje dag längre.
Jag kan inte säga när det vände, vet inte vad det va som gjorde det. Tror jag liksom bara lärde mig leva med saknaden av honom.
Jag tröstar mig i andras famnar, jag söker trygghet, närhet och bekräftelse hos andra killar. Jag njuter av andra killars närhet, jag trivs i deras famn. Men jag slutar inte tänka på R, jag slutar inte hoppas på R, jag slutar inte älska R och jag saknar honom varje dag, varje timme och varje minut.
Jag måste leva, jag måste fortsätta leva, det var inte lätt, jag behövde mina månader av smärta och sorg, men nu kan jag leva utan dig, men jag kan inte vara lycklig utan dig.
Jag väntar på att du ska bli nykter, jag hoppas du snart ska må bra igen. Jag hoppas att det är mig du vill leva med när du är nykter, jag hoppas det är vi en dag som ska göra varandra lyckliga igen.
Jag har aldrig varit så lycklig som med dig, jag har aldrig känt att kärlek kan vara så vackert och äkta som med dig. Jag hoppas jag en dag får vara i din famn igen, för det är i den famnen jag är lycklig, Hos dig!
Jag väntar och jag hoppas, men jag lever.
Sinnesro
Hjärtat krossas och saknaden värker sönder ens insida, det blöder av smärta och tårarna verkar aldrig ta slut.
Jag har gråtit floder, jag har saknat så min insida känts som taggtråd, jag har lidit och jag har trott att jag ska dö av krossat hjärta. Stunder har varit olidliga, jag har velat dö, döden har varit svaret på att slippa smärtan många gånger.
Men jag överlevde, det kom en dag då det inte gjorde lika ont att sakna dig. Jag tänker på R varje dag, jag saknar honom varje dag. Jag längtar varje dag, men jag gråter inte varje dag längre.
Jag kan inte säga när det vände, vet inte vad det va som gjorde det. Tror jag liksom bara lärde mig leva med saknaden av honom.
Jag tröstar mig i andras famnar, jag söker trygghet, närhet och bekräftelse hos andra killar. Jag njuter av andra killars närhet, jag trivs i deras famn. Men jag slutar inte tänka på R, jag slutar inte hoppas på R, jag slutar inte älska R och jag saknar honom varje dag, varje timme och varje minut.
Jag måste leva, jag måste fortsätta leva, det var inte lätt, jag behövde mina månader av smärta och sorg, men nu kan jag leva utan dig, men jag kan inte vara lycklig utan dig.
Jag väntar på att du ska bli nykter, jag hoppas du snart ska må bra igen. Jag hoppas att det är mig du vill leva med när du är nykter, jag hoppas det är vi en dag som ska göra varandra lyckliga igen.
Jag har aldrig varit så lycklig som med dig, jag har aldrig känt att kärlek kan vara så vackert och äkta som med dig. Jag hoppas jag en dag får vara i din famn igen, för det är i den famnen jag är lycklig, Hos dig!
Jag väntar och jag hoppas, men jag lever.
Sinnesro
Kommentarer
Trackback
