Lite träningsvärk
Så var det efterlängtade träningsvärken här, känns i magen efter Core passet i onsdags. Känner jättemycket för att träna men dessvärre kommer det dröja ett tag innan jag kan träna igen, trist. Passen jag vill gå på och mitt liv krockar. Har bokat upp mig för mycket. Har inte fått in någon bra rutin så jag vet när jag ska och kan träna, men det kommer väl såsmåning om, antar jag.
I värsta fall får jag helt enkelt lyfta skrot på gymmet, bättre än inget. Kanske gör det på söndag. Borde träna på söndag, vill träna på söndag.
Känner mig super taggad till att träna. Core passet var super kul och jag kände verkligen musklerna jobba. När man har träningsvärk så känner man sig så mycket snyggare och smalare. Man känner sig liksom tränad eftersom musklerna känns. Ha ha, sjukt men sant.
Så var det dags för ytligare en helg, jobbar sent i kväll men sedan ledig lördag och söndag.
I kväll blir det inte mycket gjort eftersom jag jobbar, det blir väl hem bara och slappa framför tv, kan dessvärre inte träna då det inte har öppet så sent på fredagskvällarna, annars hade jag gärna gått på ett Body pump pass eller ett Core pass vid 20.30 tiden.
Lördag blir det upp skapligt för jag ska iväg på melodifestivalens genrep i globen och efter det blir det födelsedagsfest på östermalm hos en kompis samt melodifestivalen på tv.
Söndagen är inte så mycket inbokat förutom Al anon mötet kl 18.00 som jag planerar att gå på. Ska försöka träna lite också är tanken men fanns dessvärre inget pass ledigt. Får träna på egen hand, men tror faktiskt jag ska försöka göra det.
Måndag är det jobb igen.
Livrädd för att hon ska skriva något om hans födelsedag som kommer om några veckor. Men jag får försöka ta den sorgen då. Risken finns ju att de firar den födelsedagen ihop, vilket gör grymt ont. Men på något sätt har de nog en sorts relation även om det inte verkar så seriöst från hans sida då han skriver ”öppet förhållande” på sin facebook sida och dessutom kontaktar mig bakom hennes rygg. Jag får helt enkelt försöka fokusera på de positiva sakerna, på framstegen som skett sedan i höstas. Då var ju allt mycket värre och jag trodde de snart skulle förlova sig.
Det går ju åt rätt håll nu, inget gulligt och pluttigt på länge nu och han har ju faktiskt kontaktat mig.
Funderar om jag ska prova att ringa med hemligt nummer snart igen och se om telefonen är på. Men jag är fortfarande livrädd för att få höra något jag inte orkar höra. Men jag vågade ringa i lördags och då var telefonen avstäng och det är ett gott tecken, det kan bero på att han är på behandlingshem och det är ju det jag hoppas på.
Ska försöka fokusera på träning och spara pengar. Det är allt. Men det är svårt, tänker alldeles för mycket på R.
Sinnesro
tack så mycket :)
