Helt okej
Livet känns helt okej, faktiskt. Kan liksom inte klaga så mycket. Jag trivs lite som det är just nu.
Om det inte vore för ”barnstressen” så skulle jag kunna ha det så här länge, men som sagt jag har inte så lång tid på mig försöka skaffa barn, men jag vill ju ha en pappa till barnet och jag önskar ju självklart en kärleksfull pappa som är bra både för mig och barnet. Så vi får se vad som sker.
Men bortsätt från ”barnstressen” och banlängtan så är livet helt okej.
Jo och jag håller kontakten och ses och jag trivs med honom, vi har kul och ingen av oss är kära och gör saker komplicerat, vi bara har kul och har häligt sex i massor.
Han ska komma hem till mig i kväll och det ska bli riktigt kul att få träffa honom igen, över 1 vecka sedan sist, ja nästan två.
R tänker jag fortfarande på varje dag, varje timme. Men det gör inte lika ont och eftersom jag träffar Jo så känns det som om jag kan vänta på R ett tag till, det är ju inte så att jag sitter hemma och gråter och väntar dygnet runt, utan jag lever på och hoppas att R ska dyka upp igen i mitt liv. En del av mig är ganska övertygad om att vi kommer ses igen, men det är klart att tvivlet finns, det är ju 1år och 3 månader sedan vi sågs nu.
L tänker jag lägga på hyllan, fick ingen bra magkänsla alls av senaste samtalet, fick nästan känslan av att han bjöd med mig på ravefesten för att jag skulle köra, då jag har både bil och körkort.
Han pratar så mycket men det händer ingenting, vi ska ses och han ska bjuda mig på sparesa och gud vet vad, men ingenting händer och han verkar inte ha ett minne av allt han sagt och lovat. Känns inte helt okej, så han får nog jobba lite om han nu är intresserad på riktigt.
Sen har jag svårt med fd missbrukare som fortfarande dricker alkohol. Jag har väldigt svårt att tro att man kan hantera alkohol om man varit missbrukare av droger. Men den saken har många olika åsikter om, men jag anser att är man missbrukare av narkotika så ska man inte dricka alkohol heller. Om inte annat så leder det ena till det andra förr eller senare. Men det är min åsikt.
Helgen har varit lugn, varit med vänner och njutit av det fina vädret och över att faktiskt må bra för en gång skull. Jag har massor med energi och fixar och donar hemma, jag känner mig pigg och glad och tillfreds.
Hoppas att det får fortsätta såhär ett tag, tycker det är skönt att slippa ångest, panik och den där sorgeklumpen i magen hela tiden.
Känns som om jag kan andas lite nu och njuta av sommaren och se vad livet har att erbjuda, det som sker det sker och jag kan just nu ta dagen som den kommer och det känns helt overkligt skönt.
Idag blir det 5 års kallas efter jobbet, mitt lilla gudbarn fyller år och efter kalaset blir det dejt med Jo. Inte hört något från honom sedan i lördags, men jag antar att allt är bokat och klart och att det blir av, han brukar ju vara pålitligt när det gäller våra träffar. Klockan 18.00 hemma hos mig är det ju sagt så jag utgår från att det gäller än.
Njuter av lugnet, luften, dagen, en dag i taget.
Sinnesro
Så skönt att du mår bättre nu. Men var rädd om dig där ute.kramar
Jag har helt och hållet missat din blogg och ska självklart spara den på bloglovin och läsa igenom den.. Jag har själv levt i ett missbruk och även levt som medberoende. Det är det dock int många som vet eftersom jag aldrig talat om det i min blogg! Kramar om