Det går framåt
Det kliar inte lika mycket längre, men jag har fortfarande lite svårt att andas och kortisonet gör att jag är varm och röd i ansiktet och rösten är ansträngd. Men idag behövde jag bara ta 12 tabletter så det går framåt. Men fan va jobbigt det är fortfarande…
Inte hört något nytt om eller av R. Men det kommer väl så småningom.
Jo och jag fotograferar och har kul och det tänker vi fortsätta med, det känns bra att vi är på samma nivå och vi är överens. Dock väldigt jobbigt att se och höra hans mörka och jobbiga mående. Han vill inte blanda in mig i hans mörka sida, men jag ser och hör hans dåliga mående och jag lider med hans plåga. Han mår verkligen inte bra, så mörka tankar och så mycket besvikelse och hat i honom. Men Han vill inte prata om det så det får jag acceptera. Men ibland skrämmer han mig med sina hatiska tankar.
Vi har bägge blivit enormt svikna i livet av människor, men han har påverkats på ett annat sätt en jag, han ser inte hoppet som jag gör. Han kan inte förlåta medans jag förlåter uppenbarligen nästan allt. Men ingen av oss kan släppa taget, jag kan inte släppa hoppet och han kan inte släppa hatet.
Som han sa, många röker men bara vissa blir sjuka. Samma gäller själen, många blir vi svikna och sårade, men vissa av oss blir sjuka till slut.
J har gillat massor av mina bilder och snart kommer han hem från Thailand, ska bli lite kul om han hör av sig, kanske kan vi tom ses. Jag blir iaf glad när han gillar korten jag lagt upp på mig själv på facebook.
Idag blev det storstädning, tvättstugan och hel rensning hemma innan jobbet och jag längtar redan efter att få fixa ännu mera hemma, funderar på att köpa ny matta till vardagsrummet och ta den mattan jag har där till köket istället. Vill förnya och förändra. Skulle vilja shoppa loss lite på Ikea men min plånbok vill att jag lugnar mig, det gick ju åt en hel del pengar i Åbo.
Undrar när jag kan börja träna igen, kan man träna medans man äter kortison?
Får nog iaf vänta tills nästa vecka. Får väl deffa innan eller vad det heter, banta med andra ord.
Blev en hel del onyttig mat på resan men nu när jag går på kortison så vill jag inte ha någon mat alls, suget är helt borta. Men lakris har jag fått en noja på så lakris har jag tryckt i mig i flera dagar nu i massor. Hm vad händer med min kropp?
Man kan bara träffa honom 1 -2 gånger i veckan för man har sådana skavsår efter ett dygn med honom. Fy satan vad vi knullar, ha ha. Men underbart skönt med sex och en man som ger mig bekräftelse och närhet. Jag har absolut hittat en perfekt älskare, jag är inte kär men jag har det bra och skönt och får mer än jag klarar av och han vill prova allt, så det är bara för mig att säga till vad jag vill prova. Han är kanske lite väl kinki för min smak, men så länga han respekterar mina nej så är det ju ingen fara.
Det bästa är väl att han kan planera in mig efter mitt schema och att vi har kul ihop, sen tar han enormt fina bilder på mig, så jag känner mig som en modell och korten ger mig självförtroende och masa beröm som stärker mitt ego.
Just nu har jag det ganska bra, jag trivs som det är, så här kan jag vänta på R ett bra tag till, känns det som nu.
Samtidigt hoppas jag att korten på mig och korten på mig och Jo tillsammans gör att R reagerar och skyndar sig lite. Lite svartsjuk borde han ju bli när han ser mig med en så snygg kille som Jo och han borde verkligen tycka om korten för jag är skitsnygg på dom alltså. Jag är fan grymt snygg om man får säga så om sig själv. Med en grym fotograf så blir man verkligen som en modell. Skit kul är det och jag riktigt längtar tills det blir med fotografering och nya kort.
Nu har jag iaf fått två hobbys, träning och modellande, folk som tjatat på att jag borde ha en hobby. Nu kan de iaf vara tysta.
Det går framåt på flera plan just nu, skönt.
Sinnesro
