Mitt liv & Mina tankar så öppet jag kan.

Det va ett tag sedan jag uppdaterade här, försökt att inte vara så mycket vid datorn på mina lediga dagar och stängt av tankarna och känslorna.

Jo och jag träffades i onsdags, vi hade super trevligt och hade maraton sex, tre gånger. Kanon!
Vi tog inte så mycket kort och höll på utan lyssnade på musik och pratade mest. Han visade all sin musik och han sjöng även för mig. Så mysigt och han mådde så bra, det var riktigt kul att se honom så glad och frisk.
Han skulle ut med några vänner på kvällen så han drack några öl hemma hos mig och vi hade super trevligt. När han åkte blev det tyst och tomt och jag saknade honom mer än vad jag brukar, det blev riktigt jobbigt.
Även Torsdagen saknade jag honom för mycket, jag hade inget att göra och det var för tomt. Stack till stranden och solande lite och då kändes det bättre. Men jag sakande honom och det kändes inte bra att jag kände så mycket.

Fredagen var jag på Ikea och sen shoppade jag mat på Willys sen på kvällen kom en kompis till mig och vi satt och pratade och kollade på film.
Såg ”En sorts kärlek”, en annorlunda film men bra. Den var holländsk så det tog ett tag att vänja sig vid språket men handlingen var bra och tårarna sprutade på mig. Bröstcancer film liksom så ni kan ju ana vad jag grät. Filmen fick med ganska mycket moraliska bitar och även annat, dels bröstcancer, otrohet, kärlek, och döds straff, så hjärnan fick verkligen något att jobba med efteråt och man kan diskutera en hel del, rätt, fel osv.

Igår var jag hos min kusin på dagen och hans familj och vi hade så mysigt i värmen sen åkte jag hem till en kompis och hennes pojkvän på middag och Yatzy.
Haft ett par helt okej lediga dagar.

Saknar Jo mer och mer efter varje gång vi ses, men när jag inte sett och hört från honom på ett par dagar så lägger sig den värsta saknaden, som tur är.
R har inte hört av sig och det finns inte ett spår av honom på nätet. Tänker på honom och saknar honom såklart. Ingen är som han. Hur mycket jag än försöker så är R en annan dimension.
Men Jo får jag mer och mer känslor för, jobbigt då han inte är kär i mig, han tycker om mig och det vet jag och jag tror faktiskt att han är trogen även om jag självklart är lite orolig.
Vi är ju inte ett par och jag tror inte att han vill det eller kommer vilja det. Vi har det bra som vi har det, vi träffas och har det kul och han tycker om mig för att vi kan prata säger han och han har rätt, vi har det bra som vi har det. Det är bara mitt behov av mera som ställer till det, sakanden av allt som R och jag hade, den dagliga kontakten och den äkta kärleken jag så tydligt kunde känna.
Jag saknar att vara någons allt, att vara någons bästa vän och flickvän. Jag saknar att bygga ett liv och en framtid med någon.
Jo är jättefin och vi har jättekul och mysigt ihop men vi är inte ett par på det sättet. Jag betyder inte så mycket för honom och jag är bara en liten bit i hans liv.
Han ger mig jättemycket och vi har det bra ihop, jag ska inte klaga på det, men jag saknar ändå tvåsamheten och allt jag hade med R.
Men jag har det jävligt bra nu, om det inte vore för att jag saknar honom mer och mer och dessutom börjat bli lite sotis ibland, vill ha honom för mig själv lite och rädd att förlora honom.
men jag försöker njuta av det fina och hoppas att R snart hör av sig igen. Jag älskar ju R än.

Sinnesro