Ner och upp igen
J svarade aldrig på mitt sms igår. Somnade lite besviken och tänkte att om han inte ens säger hej då innan han åker så kan han ju inte vara så seriös med mig.
Vaknade i morse, mådde inge bra alls. Hade åter igen drömt om R. Vaknade och saknade honom så mycket och det gjorde så ont. Är jag åter tillbaka på ruta ett nu när J åkt? Ska jag börja drömma om R nu igen, jag som precis slutat drömma om honom.
Åkte till stan för att fixa naglarna, då ringer J. Han är på väg till Arlanda, han ville säga hej då och höra om jag viste hur trafikläget såg ut i snökaoset, vi pratade en stund och han sa att vi fick höras via nätet medans han är borta och sen avslutade vi med orden kram.
Jag blev adlelses varm och glad, ville bara skrika rakt ut. Det kändes så bra och det var så skönt efter drömmen om R att få lite respons av J.
Eftersom jag har ett jobb som gör att jag har en heldel koll på vägarna så pratade jag med en kollega och sen ringde jag tillbaka till J för att berätta att det är snökaos men ingen trafikstopp mot Arlanda än. Han var ute i sista minuten av någon anledning så det skulle bli tight att hinna med planet. Vi pratade lite om mitt jobb och hans resa och avslutade med orden Puss puss.
Jag blev såklart ännu gladare och ännu varmare och jag bara kände mig så stark och glad.
Två timmar senare så fick jag et t sms att han inte kommer hinna med planet, jag ringde då upp och då var det ett faktum han har missat sitt plan men han skulle kolla om han kunde boka om eller om planet kanske var försenat. Han skulle höra av sig senare, vilket han också gjorde. Han ringde ca en timme senare, han hade fått boka om till söndagen. Han undrade vad jag gjorde på lördag och om vi kunde ses. Absolut sa jag och jag kan skjutsa honom till Arlanda på söndagen. Jag kanske måste jobba men vi löser det. Han skulle kolla upp lite och undrade om det var okej om han lämnade mig ett svar i morgon. Ja självklart sa jag.
Sen fick jag veta att jag inte behöver jobba på söndag så jag messade till honom och skrev att jag är ledig hela lördagen och söndagen och att det inte är några problem alls för mig att skjuts honom till Arlanda på söndag, jag bad honom höra av sig när han bestämt sig så nu återstår det bara att vänta. Denna jobbiga och eviga väntan. Men jag är gladare och starkar nu än på länge.
Mitt i allt detta får jag konstiga sms av L, vet inte om han skickat fel eller om han är full/påtänd, för texten är skum och inte alls likt honom att skicka så märkliga sms till mig. Något stämmer inte.
Försöker ställa mig in på att J inte kommer så jag inte ska bli så besviken men hoppas att han kommer så mycket att jag skakar.
Tänk att han iaf ringde mig. Han ringde för att säga hej då och för att säga att vi får höras via nätet. Sen ringer han mig när det är struligt för att få mina råd. Han och hans mamma sitter i bilen och det är mig han ringer för att få råd och lite tröst i allt kaos.
På allt detta så är det mig han vill träffa när han har några extra dagar här hemma. Sen att jag kan skjuts honom till Arlanda kanske hjälper till lite men även när jag sa att jag kanske inte kunde det så ville han ev. sova hos mig lördag till söndag.
Jag måste försöka se detta som något positivt, jag måste ta åt mig lite. Kanske är jag lite speciell för honom iaf.
Han har iaf ringt mig 3 gånger idag och skickat 2 sms och han kanske ska komma till mig på lördag. Det ser jag som om jag faktiskt är lite omtyckt. Lite, lite, lite, lite iaf.
Känner mig lite förvirrad av allt nu, och på allt detta kommer min chef och ber mig jobba lite extra i all snökaos, så jag får dubbelpass i morgon. Först fick jag söndagen, men kände att jag hellre jobbar natten så jag är ledig lördagen och söndagen ifall J nu kommer.
Hade hela helgen bokad, men avbokade fredagen då jag måste jobba, ringde min bästa vän som jag skulle träffa på lördagen och sa att J kanske kom och eftersom hon är den bästa och underbaraste vännen man kan ha så blev hon bara glad för min skull och struntade helt i att vi hade bokat en heldag. Söndagens planer fungerar fortfarande eftersom det var på eftermiddagen så jag tror jag hinner med middagen även om jag skjutsar J till Arlanda, och skulle jag bli sen så skiter jag i det för mina vänner har fått 37 år av mitt liv (lite överdrivet) så nu tänker jag satsa på karlarna he he. J åker till thailand i 6 månader så han måste få gå i första hand nu. Om inte dom förstår det så skiter jag i dom.
Min goa bästa vän A förstod iaf avbokningen på lördag och blir det inte att j kommer till mig så finns hon där för mig. Som en bästa vän ska vara! Underbart.
Nu är det bara att vänta och se hur J tänker göra. Men han ringde iaf. Det går åt rätt håll.
2011 börjar ganska bra iaf.
Sinnesro
