Bröst

Eftersom samtalet med R gjort mig helt uppe i varv och underbart pirrig och glad har jag helt glömt bort att berätta hur det gick på Ks. Så här kommer ett eget inlägg bara om det.

Jag fick träffa en jätte trevlig kvinnlig kirurg och en sjuksyster. De förklarade hur operationen skulle gå till. De tömmer hela mina bröst, de alltså skrapar rent men behåller huden som en tun påse.
Ärren blir rakt vågrätt över bröstet med en halvcirkel under vårtgården.
Operationen tar ca 4 timmar och jag blir kvar på sjukhuset ca 6 dagar. Jag kommer få enormt mycket smärtlindring via dropp och sen när jag kommer hem med tabletter.
Jag har bra bmi och kropp för att förutsättningarna för en lyckat operation. Mina bröst är lagom stora och väldigt fasta vilket även det underlättar inför operationen. Men jag har väldigt fina bröst och därför kan risken att jag blir besviken vara större.
Jag kommer få en rund protes och förmodligen sorten med kocksaltlösning som man får gå och fylla på en gång i veckan tills man kommer upp i min storlek.
De tar ett prov på bröstvårtan och om det inte är några förändringar så får jag behålla min egna bröstvårta och vårtgård, annars tas den bort.
Bröstvårtan kommer vara ”död” och hela bröstet kommer tappa sin funktion, både sexuellt och självklart kommer det aldrig att gå att amma m.m.
Min protes kommer läggas bakom bröstmuskeln.  Skillnaden med min ev. protes och andra tjejer som har  gjort skönhetsoperation är att dom har sitt eget kött och körtlar kvar och lägger protesen bakom, medans mitt bröst kommer ha huden direkt på, jag har alltså inget eget ”kött” i mina bröst, därför kommer mina bli betydligt hårdare och kantigare.
Det krävs ofta flera operationer tills det blir okej och det kommer aldrig bli lika fina bröst som jag redan har.
Men risken att få cancer efter denna operation minskar med 90 %.
Det är en ganska lång process så skulle jag ringa idag och säga att jag bestämt mig så kommer det dröja ca 6 månader innan ingreppet.
De kommer träffas flera läkare och ha en konferens om mig, har man 10 så får man göra operationen och många gör den vid 10, jag har 38. Så det är inget tvivel om att jag får göra operationen.
Jag kommer bli sjukskriven ca 6 veckor men jag kommer klara mig ensam hemma även om de rekommenderar stöd av vänner och anhöriga.
Jag fick ett bra förtroende för kirurgen och hon förstod mig och misstyckte inte mina höga krav på snygga tuttar. Jag vill inte ha allt för fula, jag har ju så fina idag. Men det är klart jag vill överleva.
Om de kan göra en dna analys av min mammas blod och det visar sig att jag har anlaget med 100% säkerhet så gör jag operationen utan tvivel.
Om R kommer tillbaka och stöttar mig så gör jag operationen.
Är jag ensam och läkaren inte kan säga med säkerhet att jag får cancer så vet jag inte.
Men dom tror att jag kommer få cancer och jag tillhör riskgruppen, men de kan inte säga mer än att jag löper 40% högre risk än andra. Mer kan de inte säga eftersom de inte har några provsvar. Det enda de har att gå på är mitt släkt träd.
Att gå igenom detta är ett stort steg, att göra det ensam är ett ännu större steg.
Jag väntar på dna analysen och beslutar mig sen.

Sinnesro


Kommentarer
Postat av: E

Hejsan jag har BARA läst detta inlägg hos dig ÄNNU men kommer efter denna kommentar kunna läsa li8te mer. Jag skall göra denna operation nu i oktober och är jättenervös!!!!



///E

2011-09-12 @ 09:07:14
URL: http://crazycatprincess.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0