Besviken

Fredagens träff med min barndomsvän, snöande inne. Hon kunde inte ta sig fram med bilen i snökaoset som var så vi ställde in.
Jag var hos terapeuten på dagen och eftersom jag känt mig konstig i halsen ett tag besökte jag även en vanlig läkare för ett halsprov. Virus infektion i halsen. Inget att göra, vänta ut det bara.

Hemma och städade och slappade på kvällen, gjorde en blåbärspaj som blev jättegod. Tanken va att ha den till middagen på lördagen. Satt framför tv hela kvällen och kände mig ganska ensam, men hoppfull.
Lördagen kom. Återbud från ett par jag bjudit in på middag och melodifestivalen. Hade sett fram emot att ha dom på middag hos mig. Min vän S hade ju tackat nej redan eftersom det var enda dagen hon kunde träna. Så jag blev glad att de skulle komma, men nu tackade även dom nej. Messade ett annat par, men de var i Skåne. Började bli orolig att ingen skulle komma men messade ett par till och frågade om de ville komma på middag och se melodifestivalen. Hon skulle träffa en kompis på dagen och hennes kille skulle träffa en av sina vänner men de skulle höra av sig eftersom de förmodligen va lediga till kvällen.
Jag åkte väg och handlade och sen hem och fixade ifall någon skulle komma.

Nu sitter jag här, med en kastrull full med typ chilicorncarne, en svensk variant som kallas rallafärs och en stor blåbärspaj med vaniljsås samt chipps och dipp. Melodifestivalen är över och ingen kom och telefonen är tyst,
Ensamheten gör ont.

Jag är besviken på så många och jag tycker ingenting känns meningsfullt eller kul.
Vist har jag fina vänner och alla sviker ju inte så här hela tiden men de är upptagna med sina familjer och sina liv. Dessutom är det sällan någon orkar eller vill komma hem till mig, det är alltid jag som ska komma till dom och när jag bjuder folk hit så blir det ofta så här, återbud.
En väljer att träna en lördagskväll istället för middag hos mig, två är för trötta, två bortresta och två hör inte av sig alls. Upplyftande. Känner mig enormt omtyckt och saknad. NOT

R har inte ringt på två veckor nu. J hör inte av sig alls. L skriver än men jag vet inte vad han egentligen vill.

Nä nu ska jag sluta tycka synd om mig själv och sätta på en film och trycka i mig massa blåbärspaj i min ensamhet. Ha en bra lördag.

Sinnesro


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0