Du finns i mitt hjärta

I går hörde R av sig! Underbara fina, goa, snälla R!

Jag satt på med morgonkaffet och bloggade, kollade mailen och facebook då en ruta i ena hörnet av datorn hoppade upp med texten att jag fått ett meddelande på Facebook av R! Mitt hjärta bultade dubbla slag, jag skyndade mig , fingrarna skakade och jag log så hela ansiktet blev ömt.

Hans ord va så varma och ärliga, dom var försiktiga och rara. Jag svarade så fort jag kunde i hopp om att hinna få svar, han svarade, jag svarade på hans svar och jag fick svar igen, jag svarade och fick åter igen ett svar, men sen blev det mitt sista brev som blev slutet av samtalet denna gång.
Vi skrev flera brev till varandra, hans ord va så varma och jag kände hur mycket han tycker om mig.
Han skrev att han skulle in på kåken i 3 månader en vända men sen lovade han att sköta sig. Han hälsade till mina katter, han kom ihåg namnen på dom och han mindes till och med namnet på min gamla bil som han undrade om jag hade kvar.
Han frågade hur det va med mig och vad som hänt. Han berömde mina fotografier och skrev att jag alltid är fin men de nya korten såg proffsiga ut.
Jag frågade om han tänker på mig och han skrev “klart jag tänker på dig pussis”
Hans ord va så ärliga och fina, jag kände verkligen att han fortfarande har känslor för mig.
Vi kommer nog mötas en dag. Jag försökte ställa så många frågor jag kunde , försöka få fram allt jag kände med få ord och utan press. Jag tror jag fick fram det viktigaste. Det var ju ont om tid, viste ju inte hur länge han skulle vara kvar vid datorn. Men vi hann skriva ett par brev och jag hann få veta att han är inne till november ungefär och då kommer han iaf få vara nykter i 3 månader som han skrev och komma ut med nya krafter.
Med andra ord så är han ute och dricker igen och det är väl därför han är med den där Kattis igen, för de verkar ju dricka ihop.
Jag försöker vara tacksam över att hon ser till att han har tak över huvudet när han super. Försöker vara tacksam att jag slipper vara en del av hans missbruk utan vara den tjejen som han verkar vilja ha ett nyktert och fint förhållande med. Men jag saknar honom så otroligt mycket att ibland är det svårt.
Han super med Kattis men den dagen han blir nykter så hoppas han på att få vara med mig. Kanske kan det vara så? Jag får den känslan. Jag hoppas det är så.

Jag skrev att det va tufft utan honom, men att jag och katterna mår bra. Jag skrev hur mycket jag tänker på honom och hur glad jag va att höra ifrån honom.
Jag erbjöd mig skriva och hälsa på honom på kåken om han ville och jag försökte ge honom styrka och kraft att bli nykter och att jag ställer upp med stöd och allt om han behöver.
Det var svårt att skriva fort och rätt på samma gång och jag hade inte tid att tänka på hur jag borde eller skulle skriva utan jag bara skrev, precis de orden som föll mig in.

Tänk att vi satt på varsin sida av en dator skärm och skrev till varandra live.
Att vi efter alla dessa månader fortfarande tänker på varandra och har så starka känslor för varandra. Den 29 mars 2010 försvann han in i sitt missbruk. Över 16 månader senare har vi fortfarande känslor kvar och hopp om att ses en dag igen.
Jag frågade någon gång i maj när jag var så trött på allt om han ville rymma med mig bort från allt, och nu svarade att han ville det, han skulle bara in 3 mån först en sista vända.
Mitt hjärta är varmt och saknaden är stor. Ingen är som han. Jag älskar honom verkligen!

Sinnesro


Kommentarer
Postat av: Fanny

Åhh! Va härligt att höra att R har hört av sig. Jag förstår inte att du orkar med all tid då ni inte hörs. Du är så stark!

2011-08-12 @ 20:30:56
URL: http://www.toppenfanny.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0