Åter i arbete

Så va semestern slut. Jag är tillbaka på jobbet och allt är som vanligt.
Var och tränade Body Pump igår också och nu börjar snart det vanliga träningspassen så man kan träna lite mera. Ska bli kul, dessutom har en kompis köpt kort på samma ställe så snart har jag en kompis att bli peppad av och träna med. Ska bli grymt kul.

Att R hörde av sig igår är lite svårt att få in, ibland kommer ett lyckorus genom kroppen och jag bara njuter, men större delen av tiden glömmer jag bort det, det känns overkligt liksom.

Jag grubblar fortfarande på det här med Jo. Varför skiter jag inte i allt det där? R har ju hört av sig, varför bryr jag mig då om Jo. Är han sur på mig så får han väl vara det, vem bryr sig? Men ändå är jag så kåt på honom och rädd att förlora honom på nåt sjukt sätt, vet inte varför. Jag fattar inte vad han gjort med min skalle, han får mig att bli konstig och manipulerad, han drar upp massa gamla känslor från M-tiden. Urk.
Korten har jag ångest över, men vad ska han göra med dom, skulle han visa dom för någon jag känner eller? Nä troligtvis inte, han känner ju ingen som jag känner och skulle det vara så, så får jag väl helt enkelt förklara att det va privata bilder och att han svek ett förtroende.
Jag skäms bara att han lyckades övertala mig till någon jag inte ville, hur i helvette gick det till, jag som är vuxen och erfaren på detta område, jag kände till och med på mig att det skulle ske och ändå lyckades han övertala mig. Hur gick det till? Jag skäms att jag va så dum och så svag. Fan alltså!
Jag hatar när sånt sker att man liksom gör saker fast man inte vill, det är som om kroppen inte går att styra, som om jag förvandlas till en fjärrstyrd robot. Jag sa nej flera gånger och jag sa att det inte kändes bra, men ändå så fortsatte han/vi.
Jag mår verkligen dåligt över detta och när han kom med flera idéer så kom ångesten över mig, han blev inte nöjd, han vill ha ännu mer. Jag fylldes av panik, ångest, ånger och besvikelse. Jag borde vetat bättre, jag borde kunnat stå emot.

Trots allt detta så vill jag träffa honom igen, jag längtar efter att ha sex med honom och jag är attraherad av honom, ja kåt som fan helt enkelt. Dessutom rädd att han inte vill träffa mig igen av någon konstig anledning, rädd att bli utbytt att inte duga att inte räcka till. Så jävla skumt för varför bryr jag mig egentligen alls, han är ju ingen jag vill leva med, jag är ju inte kär i honom, jag bara tycker om honom och vill ha hans bekräftelse, jag är beroende av hans bekräftelse, på nåt jävla skumt sätt. Han har fuckat upp min skalle totalt. Måste ändra på detta. Varför skedde detta, jag som började må bra och bli stark. Hur kunde han få mig så beroende av hans bekräftelse?

Om jag bara kunde fatta att R faktiskt hört av sig kanske jag inser att det är det som är viktigt.
R tänker på mig fortfarande och han vill bli nykter och rymma med mig.
R är det viktiga, R är den jag älskar, men det har gått så lång tid att allt känns som en dröm, overkligt liksom. Dessutom kommer det dröja 3 månader tills vi kan höras igen. Då är det vinter igen….lång tid.

J är fin och får mig att må bra, J är en god vän och jag hoppas vi kan ses snart igen. Han får mig att komma bort från Jo och hans psykövertag på mig. J är en god människa han vill mig inget ont. Han är intressant och vi har så trevligt och kul ihop, jag trivs med honom. Synd att vi inte kan ses oftare och synd att han inte hör av sig så mycket. Snart åker han nog till Thailand igen dessutom. Men med honom skulle det kanske kunna växa fram en kärlek, kanske kan han och jag växa ihop till nåt bra. Men han är inte kär i mig nu iaf, kanske inte ens intresserad. Men när han va hos mig kändes det verkligen som om han trivdes med mig och som om han ville stanna, jag förstår inte riktigt, trodde faktiskt han skulle höra av sig mera och komma upp fortare.

Nästa vecka börjar min terapi igen, ska bli skönt.
Men hon kommer ju inte bli så glad över att R hört av sig, men det skiter jag i för jag är glad över det och ju mera tid det går så börjar jag inse att han faktiskt skrivit till mig! Fatta han har liksom åter igen kontaktat mig, och super söt va han också.
Hoppas jag snart inser att det faktiskt är sant, så jag kan njuta av det. Det börjar sakta men säkert sjukna in nu.

Ju mera jag skriver av mig mina känslor ju mera känner jag att Jo kan dra åt helvette! Min älskling R tänker på mig än och J vill dessutom träffa mig igen så länge han är i Sverige så Jo ska inte vara så satans säker på mig och tro jag trånar efter honom och gör allt för honom. Nej nu får det va slut på det.  Nu måste jag återställa mina regler och mitt ego igen. Måste sy ihop såren och bygga upp min självkänsla. Fan alltså….måste få makt över min egna hjärna igen.
Han öste bekräftelse på mig och fick mig må så bra och jag blev så stark och mitt ego mådde så bra, sen blev jag liksom beroende av hans bekräftelse och nu måste jag återställa balansen igen.

Måste försöka förstå att R har kontaktat mig, jag ahr fått 3 brev av honom, det är ingen dröm, det är sant och han  vill vara nykter med mig.

Sinnesro

Kommentarer
Postat av: Fanny

Jag tycker faktiskt att du ska skita i Jo, det är helt klart så att du förtjänar bättre. Om du känner att han manipulerar dig till att göra saker du egentligen inte vill så tror jag att du kommer må mycket bättre utan honom! Hoppas du har en fin helg! Kram Fanny

2011-08-13 @ 11:17:30
URL: http://www.toppenfanny.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0