Mitt liv & Mina tankar så öppet jag kan.

Upp kl 6.00 eftersom jag skulle lämna in bilen för att få däcken bytta samt en redig vårtvätt.
Enligt överenskommelsen skulle jag vara där vid 7.00 och få den fixad medans jag väntar, ca 1 timme skulle det ta och allt som allt kosta 575kr.
Trött som satan, åkte jag väg till bilverkstaden, när jag kom dit får jag veta att bilen inte blir klar förrän till eftermiddagen så efter jag suckat klart var det bara att ta och gå hem.
Morgonpromenaden var säkert nyttig men klockan 7 på morgonen var jag inte riktigt upplagd för en promenad. Men nu blev det så.
Hem och åt lite frukost. Kollade om jag inte kunde börja tvätta lite tidigare och det kunde jag så klockan 9.00 satte jag igång att tvätta i tvättstugan.
Klockan 11.00 ringer de från bilverkstaden och säger att min bil redan är klar så jag stressar klart i tvättstugan, slänger in tvätten i lägenheten och går hela vägen tillbaka till verkstaden för att hämta bilen.
Bilen är ren och fin och sommardäcken är på, solen skiner och det känns bra. Priset är bara att gilla eftersom jag inte orkar och törs göra allt det där med däckbyte ensam.
Eftersom mina kära converse skor var slut i går och skulle komma in idag, vill jag gärna hinna in till stan innan jobbet. Jag stressar hem, bär alla fyra vinterdäcken ner i källaren, puh vad tungt.  Stressar upp i lägenheten rafsar åt mig allt jag behöver och går sen till t-banan.
Kommer in till stan lagom för att hinna köpa skorna i lugn och ro innan jobbet, pustar ut och är riktigt stolt över att jag hann med allt som jag hunnit med.
Kommer in i butiken och möts av beskedet att leveransen är försenad ! Mina skor har inte kommit, de kommer i morgon eftermiddag och de kan INTE lägga undan ett par till mig. Suck!
Jag jobbar 15-22 i morgon så frågan är om jag kommer kunna köpa dom i morgon. Kanske måste jag vänta tills måndag och då är ju frågan finns de kvar?!

Men ilskan av att stressat in till staden i onödan gjorde mig helt slut. Gick in på blodcentralen för att höra mig för om och när jag kan lämna blod igen efter tatueringen och eftersom jag fått kallelse för blodprov tänkte jag att jag iaf kanske kunde göra det.
Först sa de ja och jag fick sätta mig ner och vänta. Fick fika och det behövde jag verkligen efter all stress. Men sen kom de och sa att det inte var någon mening med att ta blodprovet då jag ändå inte kan lämna blod igen förrän i augusti, för efter man tatuerat sig måste man vänta 6 månader.
Så inga skor och inget blodprov.
Trött och tomhänt åkte jag till jobbet.
Hoppas dagen slutar bättre än den börjar.

Igår ringde L och vi pratade i telefonen i över 1 timme. Han var så söt. Blyg i början och han hade tydligen väntat på att jag skulle ringa först, så han fick mig att lova att det är jag som ska ringa idag. Han var super gullig och vi pratade om allt möjligt. Han påminner lite om R för de är lika gulliga.
 L har grymt kort och dåligt minne så man får nog räkna med att man får påminna honom om ett och annat. Vi får se om vi ses i helgen. Han blev lite nervös och ville hinna städa innan jag kom så jag väntar och ser vad som sker. Bollen får ligga på honom hade jag tänkt, men han är duktigt på att slänga tillbaka bollen till mig och säga att han blir nervös om allt hänger på honom.
Vi får se, jag tänkte ringa honom när jag åker från jobbet.

Jag tycker om L och jag vill träffa honom men jag är lite rädd för att bli kär igen och jag är rädd för att åter igen bli besviken på allt. Jag märkte redan igår att jag rädd för att hitta fel, men jag har bestämt mig för att iaf dejta honom och se vad som sker, nu har vi flirtat och haft kontakt i ca 6 år räknade vi ut igår, så det är på tiden att vi ses.
Han får mig iaf att må bättre. Men jag försöker ta det lugn och inte stressa fram något.
En dag i taget.

Sinnesro