Spådom

Igår va jag hos en bra och härlig ”spåtant”
Hon såg i bilder, tydde i horoskop i stjärnorna och såg i kort.
Intressant och hon var bra.
Jag kommer inte ihåg allt, det sades mycket på över en timme, vi satt ca 75 min. Hon var jätte trevlig och bra.

Först tittade hon på mig och min personlighet, jag är inte en typisk våg. Jag är ingen kvinna med pärlhalsband osv.
Jag är otroligt förstående. Accepterar mycket innan jag blir arg, lång stubin. Jag visar sällan min ilska. En bra vän, lyssnar och ställer upp på allt. Anpassar mig till det mesta och hakar på de flesta förslag och kan vara lite crazy. Är dessutom lite av en rebell.

Eftersom jag har alla elementen, luft, jord, eld och vatten så har jag alla delar i mig. Jag passar ihop med alla och fungerar bra i alla lägen. Kommunikation är väldigt viktigt för mig och är som ett av mina nyckelord. Därför passar jag i mitt yrka, inte alls konstigt att jag valt det yrket jag har valt men jag kunde blivit precis vad som helst. Advokat tills städare.
Jag följer mitt hjärta och skiter fullständigt vad andra säger, jag går min egen väg. Älskar enormt mycket när jag älskar. Men kommunikation är enormt viktigt så förståligt att jag mår dåligt nu när jag inte kan kommunicera med min älskling

Hon såg mig som liten runt 7-8 år jag står och gråter och är enormt ledsen och ensam. Någon hände mig vid denna ålder, som jag måste reda ut.

Mitt liv har varit väldigt mörkt med mycket kriser och rent av kaos. Första krisen va ca 1982 sen var en jätte stor vid 1985, ja hon rabblade upp många årtal, nästan hela mitt liv har jag mått dåligt, sedan jag var ca 7-8 år, känt mig ensam, övergiven och inte passat in.

Men de värsta kriserna har jag bakom mig, framtiden ser bra ut om jag nu tar tag i mitt liv och den lilla tjejen som är så ensam. Om jag inte tar hand om henne, kan jag lika gärna dö för jag kommer må piss.
Oklart vad som hände mig som barn, men något fick mig att må enormt dåligt och jag stängde av mina känslor och nu börjar dom rinna över för mig. Tårarna är den lilla tjejens tårar som nu kommer tillbaka, allt jag tryckt undan kommer nu och jag måste ta tag i allt det.
Mycket terapi såg hon framför mig och kanske hypnos terapi skulle vara en ide.

Jag har förmodligen förträngt vad som hände mig.
Om jag tar tag i mitt mående så kommer mitt liv vända ungefär maj 2011. Men detta år ligger jag fortfarande i en process.

Min älskling är en underbar kille och otroligt snäll, vi passar enormt bra ihop, som handen i handsen. Hon förstår verkligen varför jag älskar honom så enormt mycket. Han är som min tvillingsjäl. Att vi föll för varandra var inte konstigt, vi är som gjorda för varandra. Vi förstår varandra bra och kan prata om allt. Men han mår otroligt dåligt. Riktigt dåligt.
Hon fick jätte mycket energi av skam från honom, Enormt mycket skam och dåligt samvete. Han mår jätte dåligt och det är bara svart. Han är otroligt destruktiv när han mår dåligt och han tycker inte han är värd mig och vill inte förstöra mitt liv för han anser sig inte vara bra nog, utan värdelös och en vidrig alkoholist som inte förtjänar mig. Han mår enormt dåligt och har gjort länge. Det är inte bara alkohol förmodligen även någon diagnos, bokstavskombination, depression eller dylikt. Hon undrade om han haft kontakt med psykiatrin för det behöver han. Han mår enormt dåligt och har haft enormt tufft. Destruktiv som bara fan är han.
Hon förstod varför jag inte kunde bli arg på honom, man kan inte bli arg på någon som mår så här. Jag vet att han är sjuk och därför kan jag inte bli arg.
Hon ser att han kommer bli intagen på någon sorts intuition. Det är bra för honom, det kan vara torken eller behandling, fängelse eller något inom psyk. Men det är nog nödvändigt för honom. Det kan dock dröja ett bra tag innan vi ses igen.
Det är enormt mycket kärlek mellan oss, vi passar perfekt. han är min pusselbit, men den pusselbiten är sjuk nu. Väldigt sjuk.
Han kom kontakt med den lilla flickan i mig och väckte henne, men när hon vaknade så blev det obalans i våran relation och han fick för mycket ansvar för denna lilla tjej och det var därför han tog ett återfall. Jag måste ta hand om denna lilla tjej och bli stark igen om det ska fungera mellan oss.
Han är dock mycket sjukare än jag men vi är bägge två sjuka själar. Vi ger varandra enormt mycket men vi behöver läkas och för att vi ska kunna läkas måste vi arbeta med oss själva och ska det fungera måste jag bli stark igen. Han kom förmodligen in i mitt liv för att väcka den lilla flickan i mig.
Han kommer komma tillbaka till mig, men inte förrän jag är stark, så jag måste verkligen rycka upp mig om jag vill ha honom tillbaka.
Sen måste jag släppa honom, sluta vara ledsen och sluta höra av mig till honom. Ju fortare jag släpper honom fri och mår bra i mig själv, ju fortare kommer han tillbaka. Men han kommer absolut tillbaka.
Hon ser inte någon annan relation i hans liv.
Men jag måste fråga mig själv om jag verkligen vill och orkar ha denna relation. Han kommer må dåligt en längre tid, kanske flera återfall till.

Hon ser inga barn i mitt liv om jag fortsätter leva som jag gör nu men hon ser tydligt en liten flicka som vill bli född av mig och tyckte det var konstigt att jag inte träffat henne i mina drömmar, för hon visar sig väldigt tydligt. Hon vill bli född av mig men då måste jag ta tag i mitt mående. Om jag inte mår bra, kommer jag inte bli gravid.

Men jag behöver inte känna stress och press, mina ägg fungerar minst 7 år till.

Hon ser många bra år framför mig och många jobbiga år bakom mig. Det värsta är över.
Om jag väljer att inte orka med relationen med min älskling, vilket hon rekommenderade mig att verkligen tänka över, eftersom det blir mycket jobb innan vi blir lyckliga.

Väljer jag den andra vägen så finns det en stabil man som kommer komma in i mitt liv.
Men just nu älskar jag min älskling för mycket, min kärlek till honom gör mig besatt, så just nu kan jag inte se andra. Allt har sin tid och jag måste få gå igenom min process i min takt.

Hon känner inte min pappas energi, ingen kontakt alls. Undrade vart han var. Men min mamma kände hon jätte tydlig andlighet från. Hon är bredvid mig hela tiden och vill att jag ska må bra. Hon har väldig stark kraft till vågen.
Hon har det bra där hon är nu och mår bra. Hon är en varm och otroligt fin kvinna.

Allt hon ser handlar om mitt mående och att jag måste ta tag i det, allt hänger på det.

Hon ska även skicka ett utdrag till mig. Ska bli en spännande läsning.
Jag tycker hon var bra och jag kände mig stark efter. Även om jag grät massor inne hos henne.
Det var skönt att höra att jag kanske kommer få ett barn åtminstone och att det finns en chans mellan mig och Robin.
Jag ska verkligen försöka låta honom vara nu och vänta på att han hör av sig, men jag skickade iaf iväg ett mms idag, då han har rättegång idag. Jag sände en bild på ett hjärta och sen stod det puss. Sen skrev jag: Hej min baby. Ville bara önska dig lycka till på rättegången idag. Håller tummarna för dig. Tänker på dig. Du vet vart jag finns. Puss Din  XXX
Jag fick leverans rapport på en gång, så telefonen var på.
Såg igår att han hade varit inne en hel del på facebook, bytt bild till en Hammarby gubbe och sen skrivit massa till olika, allt ser jag ju inte men jag hittade lite iaf. Men inget upprörande, hittade jag tack och lov, men mitt hjärta tok slår tok fort när jag letar. Hans sätt att skriva tyder på att han fortfarande dricker. Han verkar sitta uttråkad vid datorn och larva sig på fyllan typ. Men mig fortsätter han undvika. Det är jobbigt att han inte kontaktar mig och jag vet inte hur jag ska nå honom, antar att jag helt enkelt kanske måste prova att låta honom vara ett tag, men det är så himla svårt. Jag saknar honom så enormt mycket.
Jag kan inte leva utan honom och jag skiter i om han är missbrukare eller inte och hur han mår, vi kan fixa detta tillsammans, det är jag övertygad om. Bara han släpper in mig.
Varför ska det vara så svårt att släppa in mig, jag vill ju bara finnas där som stöd.
Jag älskar ju honom.
Jag hoppas att han känner något för mig än, han skickar ju inget sms och ber mig sluta höra av sig och han tar inte bort mig på facebook, så kanske vill han trots allt ha någon sorts kontakt.
Tycker han borde skriva Fuck off eller nåt åtminstone efter alla sms jag sänt. Jag har ju sänt minst 1 sms i veckan under två månader nu, borde han inte blivit arg eller tröttnat om han inte kände något för mig?
Jag kan inte släppa honom och jag vill inte släppa honom , inte än, inte nu. Men jag ska försöka sluta höra av mig så mycket och jag ska försöka leva mitt liv och se till att bli frisk och må bra. Men jag vet faktiskt inte hur jag ska göra.
Någon som vet?
Ber högre makter om hjälp, men hör inget tillbaka.
Snälla hjälp mig, Snälla Älskling kom tillbaka.

Sinnesro


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0