Bollen sakta i rullning, tror jag.

Att jobba med sig själv är nyttigt och läskigt och dessvärre inte utan problem.
Alla i min omgivning är ju så arga på mig som älskar en alkis, de vill att jag ska säga från, bli arg, kräva mera, ha högre krav, sluta ta skit osv.
Jag får alltid höra allt jag gör fel och de talar gärna om alla mina fel och brister, men det är sällan folk som ger min beröm eller säger att jag är bra för den jag är.

När jag arbetar med mig själv börjar jag inse att många av mina vänner är betydligt värre än den alkis de vill jag ska sluta älska.
Är det någon som ger mig skit så är det flera av mina vänner. Dags att jag börjar ta mod till mig och säga ifrån.
En väldigt när vän till mig som jag tycker är väldigt egocentrisk av sig beter sig värre och värre mor mig, eller jag ser och hör mera.
Frågade en gemensam kompis om allt stod rätt till och tydligen tycker denna vän att jag är självupptagen. Urk!!. Jag blev väldigt förvånad, för jag upplever det som om det alltid är på hennes villkor allt är och det är ständigt henne vi pratar om. Framför allt hennes jobb.

Jag blev paff och arg, känner mig åter igen orättvist behandlad. Hon skulle tydligen ta upp detta med mig så jag väntar på att hon ska göra det. När hon nu ska hinna det för hon har ju aldrig tid.
Jag vet inte om jag har lust med flera konflikter just nu, orkar snart inte med en människa.
Ju mera jag jobbar med mig själv, ju mera ser jag hur illa folk behandlar mig. Dock inte min älskling, det ända felet han gör att inte höra av sig, men o andra sidan ska jag vara tacksam över att han inte blandar in mig i hans missbruk så, det är svårt att bli arg och säga att han gör fel. Egentligen gör han ju kanske rätt.

Åter till mina vänner, bekanta och även familjemedlemmar.
Jag får ständigt höra alla mina fel och brister, det är sällan de ger mig beröm eller säger att jag är bra på något.
Det är så mycket som jag ska ändra på och jobba på och för att slippa lyssna ber de mig söka hjälp. Vilket jag gjort, jag går på al-anon och jag går till min terapeut, vad mer vill de att jag ska göra? Jag försöker verkligen, men allt jag får höra är mina fel och brister.
Här är lite saker som är ”fel” på mig:
Jag blir kär för fort och för mycket. -
Jo det kan stämma, det kan ta år innan jag hittar någon jag faller för men när jag hittar han så faller jag fort, är någon så fin som min älskling var så går det fort för mig att älska med hela mitt hjärta. Men känslor kan man ju inte rå för och jag går ju inte och kärar ner mig varannan vecka, det kan ta år innan jag faller för någon, men när jag faller så faller jag, är det fel?
Jag faller för fel killar- åter igen, vad kan jag göra, jag faller när jag faller.
Jag planerar för mycket och kommer alltid i tid. -
Jo jag är en kontroll människa och tycker om att planera, kan försöka att släppa lite på mitt planerande lite men planerar jag inte in något så blir det ofta så att jag får sitta ensam hemma och det är inte alltid så kul. Att passa tider vill jag inte ändra på, jag anser att det är något bra och genom att passa en tid visar jag också respekt till den människan jag ska träffa, jag visar genom att passa tiden att den människan är viktig och att jag anser att våran träff är viktig.

Eftersom jag inte tycker om att vara sen så är jag ute i god tid så det finns marginaler till försenade tunnelbanor osv. Det är ett måste för mig.
Jag har ingen hobby. - Nä jag har ingen hobby, jag har inte funnit något som jag brinner för, förlåt.
Jag klär mig fel. - Okej, det är en smaksak, jag klär mig i det jag trivs i och tycker är snyggt.
Jag dras till yngre. Jo jag trivs bra med yngre, eftersom jag är ung själv i sinnet så trivs jag bättre med yngre.
Jag äter fel- Ja jo det kanske jag gör, men jag äter det jag tycker om och jag tycker inte om att laga mat till mig själv, men jag är långt ifrån överviktig så….
Jag borde träna - jag vill inte träna just nu, har ingen lust alls.
Börjar bli för smal – Kanske det, men när jag inte mår bra eller när jag mår väldigt bra så äter jag inte så mycket, jag är inte hungrig. Först var jag så kär och lycklig att jag inte var hungrig och nu saknar jag honom så mycket att jag inte är hungrig.

Jag börjar bli väldigt arg på att det alltid är mig det är fel på och att det alltid är jag som ska ändra mig.
Bara för att jag är en mes och inte vill bråka så betyder inte det att det är okej att bara säga negativa saker till mig.
Folk är olika men det är tydligen bara jag som ska acceptera att andra är olik mig, de behöver inte acceptera att jag är olik.
Jag är så trött och irriterad på så många och jag vet att jag inte är perfekt men jag är trött på att alla bara kritiserar mig.
Kanske skulle jag må bättre ifall jag fick höra att jag dög som jag var.
Det kanske inte är så konstigt att jag älskar min frånvarande alkis, han tyckte iaf om mig för den jag var.
Nu ska tydligen en av mina vänner ta ett samtal med mig för jag är för självupptagen, ska bli intressant.
Fuck them! De är de som tjatar på att jag ska ändra mig och nu när jag försöker ändrar mig så är det fel för jag ska bara ändra mig mot andra inte mot dom. Men så fungerar det inte, ska jag sluta ta skit från killar så blir det att sluta ta skit från alla.
Jag vill verkligen ändra mig och bli kaxigare, säga ifrån och inte vara så rädd för att bli osams.
Men om jag lyckas så blir jag ju så mot alla inte bara mot några.Jag vet att jag inte kan ändra andra, bara ändra mig själv, men det stör mig att det alltid är mig det är fel på och att det alltid är mina beteenden som ska ändras.

Just nu känns det som om allt och alla är emot mig.
Alla dessa problem som är i mitt liv just nu gör att saknaden efter min älskling är grymt stor.
Jag var ju stark ett par dagar men idag har saknaden varit olidlig.
Saknar våra samtal och hans stöd. Jag behöver honom. Han var liksom den jag kunde prata med, han förstod och stöttade mig, han gjorde mig stark och modig.
Ingen förstår hur mycket han betydde och betyder för mig, det är inte bara någon liten förälskelse jag blivit besatt av. Jag tror faktiskt det är min största kärlek. Jag älskar honom enormt.

Vi lyssnade mycket på musik och sjöng mycket ihop. Tror han skulle gilla denna låt. Den passar oss. Hoppas jag snart får spela den för honom.


http://www.youtube.com/watch?v=yjB0UfviG_U

Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Fick jag spela om partiet
Fick jag chansen en gång till
Fick jag vrida tillbaks tiden om dom gav mig en ny giv
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Alla klockor, körer
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du

Fast det var så kort romans
var det nåt jag borde ha förstått
Såna chanser kommer en gång bara
Aldrig att dom kommer två
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du




Sinnesro


Kommentarer
Postat av: bossy

jösses, självklart duger du som du är. Strunta i vad andra säger, det är ditt liv. Du är unik som mämmiska, glöm aldrig det!

Härligt med kärlek så länge det inte blir destruktivt. bara du vet var gränsen går, ingen annan. Du är värd all respekt och kärlek. Glöm aldrig det. kram

2012-01-04 @ 11:17:27
URL: http://bossy.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0