Över fem veckor utan att smsa dig
Jag har nu inte skickat sms till dig på 5 veckor, det är jätte jobbigt och jag vet inte om jag gör rätt, jag tvivlar hela tiden.
Tänk om du inte vet att jag väntar och finns här, tänk om du tror jag gett upp. Det har jag inte. Jag finns här, Jag älskar dig. Hoppas du vet det, hoppas du känner det.
Smsade med din syster förra veckan och fick då veta att du nu är på ett behandlingshem och att ingen vet hur länge du blir där. Hon verkade glad över att jag hörde av mig. Det värmde. Hoppas hon hälsar till dig att jag hört av mig så du förstår hur mycket du betyder för mig och att jag stöttar dig och finns här.
Jag saknar dig så enormt mycket, jag skulle kunna göra vad som helst för dig. Väntar på att du ska höra av sig. Du måste ju göra det förr eller senare, eller? Jag vet ju inte när, vet egentligen inte om du gör det alls, men det hoppas jag.
Varje dag är en transportsträcka tills du hör av sig, ibland vill jag bara gråta och ibland försöker jag bara leva på. Men det är svårt, mår uselt utan dig. Jag är ju bara halv.
Har gått i terapi ett tag, började egentligen lite för ca 1 år sedan men det är inte förrän nu i april som terapin verkligen har börjat. Du startade något i mig, när jag träffade dig hände något med mitt inre, jag började känna.
Just nu är hon på semester och det är skit jobbigt att inte ha 1 timme med henne varje vecka. Hon får mig lugn och jag mår bra.
Mycket oarbetat som jag håller på att bearbeta.
Hon är övertygad om att Du kommer höra av sig när du mår bättre och hon tror verkligen på oss, det är skönt. Hon säger att jag inte ska skicka något sms för du kommer höra av sig när du är redo.
Jag hoppas hon har rätt.
Det är enormt svårt med sjukdomen alkoholist, få förstår och få känner empati.
De fattar inte varför jag inte är arg på dig, men hur ska jag kunna vara arg på någon som är sjuk, det är ju inte du som gör detta mot mig, det är ju en biverkning av sjukdomen.
Jag kan inte vara arg på dig när jag vet att du är sjuk och när jag vet hur mycket du vill bli frisk. Jag ser skillnad på dig och sjukdomen och det är ju dig jag älskar och det är ju dig jag blev tillsammans med.
Få vänner förstår, men jag har några som stöttar mig.
Min bror och hans fru håller sig dock borta än, tyvärr.
Träffade min kompis ”B” igår, hon var mer förstående än sist och vi hade jätte trevligt. Vi låg i solen och pratade om livet och försökte peppa oss till bättre självkänsla.
Hon håller på med mantra, att man ska säga bra saker och få ens inre att ta till sig det.
Jag har haft en bit av en låt text i huvudet ett par dagar nu och tänkte börja varje morgon med den låt texten framför spegeln för att ge mig kraft, kaxighet och känna mig snygg och sexig.
” Damn girl, you sexy bitch ”
Jag glömde dock detta i morse. Men jag ska försöka komma ihåg det i morgon, kanske hjälper det.
Jag känner att det sker saker med mig, börjar känna mig mindre beroende av folk, vill vara för mig själv mera och skiter i vad andra tycker och om de hör av sig eller inte. Ringer någon så är det ju kul, men ringer ingen så skiter jag i det. Jag klarar mig själv och bryr mig inte om ensamheten på det sättet. Jag vill bara ha dig i mitt liv, sen skiter jag i allt annat.
Semestern var ju planerad med dig så just nu vet jag inte alls hur jag ska göra, men ska nog försöka ta en dag i taget och försöka njuta av att inte bry sig i vad klockan är. Jag hoppas detta väder fortsätter för då kommer jag nog vara på stranden ganska mycket.
Blir nog hemma mest, men ska även hälsa på en vän i Eskilstuna
Kan inte sluta hoppas att du vill att jag ska komma och hälsa på dig på ditt behandlingshem.
Jag ska nu jobba en dag och fyra nätter till, sen går jag på semester, så på tisdag är jag ledig.
Kommer vara ledig v.29 v30 och v31.
Blandade känslor att vara ledig, kommer ju sakna dig ännu mera när jag är ledig.
I går frågande en kompis mig om jag ville följa med till Thailand en vecka i vinter. Jag blev väldigt förvånad över hennes fråga, jag känner henne knappt, men det var kul att hon just ville åka med mig. Men jag tror inte det blir någon resa. Dels så har jag nog inte råd med det nu när jag köpt ny bil och jag behöver vinterdäck också, sen känner jag mig lite orolig över att åka med henne, vi är väldigt olika och frågan är om jag skulle palla en vecka. Så viktigt är det inte att resa för mig. Men jag får se vad som sker.
Vill spara pengar tills nästa sommar och sen vill jag tatuera mig igen. Alla mina besparingar går ju till bilen nu så jag måste börja spara nya sparpengar.
Hoppas självklart att jag sparar till oss, till vårt liv och vårt boende, vår semester och våra planer. Men om du nu inte vill ha mig så kommer väl pengarna behövas iaf.
Jag är så jävla rädd älskling, så rädd att du inte längre vill ha mig. Så rädd att du älskar någon annan. Men jag hoppas du ger oss en chans till.
Jag får panik, orkar inte sitta här med alla känslor, orkar inte. Men vad ska jag göra. Jag måste ju stå ut, jag kan ju inte lägga mig ner att dö, då får jag ju aldrig träffa dig.
Funderar på att gå på ett al-anon möte ikväll på Mariatornet. Dessvärre är det klockan 20.00 i kväll och med tanke på att jag varit uppe sedan fem i morse finns risk att jag inte orkar åka in till stan så sent. Har ju somnat vid 21 tiden hela veckan. Jag är helt slut när jag jobbat dag passen. Speciellt nu när inte du är här och ger mig energi.
Minns du när vi låg och pratade i telefon hela kvällarna, vi fick aldrig nog av varandra, jag blev aldrig trött. Sov hos dig, skjutsade dig till jobbet och sen åkte jag hem, pigg av din närhet och jobbade sen hela kvällen. Eller när jag sov hos dig när jag började kl 6.30, fick åka från dig vid 5 på morgonen, men det var värt det. Jag behövde inte alls så mycket sömn då. Du gav mig så mycket energi.
Älskade när du skickade morgon sms att du saknade mig. Du kunde sända sms redan 6 på morgonen att du tänkte på mig. Ingen har någonsin gjort så mot mig och jag kände mig så speciellt och omtyckt.
Jag saknar den tiden, jag var så lycklig. Vi mådde så bra ihop och vi njöt av varandra och vi planerade framtiden.
Det var innan alkoholen tog dig ifrån mig. Hoppas vi snart får fortsätta vara lyckliga tillsammans utan alkoholen.
Saknar dig så älskling.
Jag hatar mitt liv utan dig, jag vet att det är fel att tänka så, att jag ska ha ett eget liv som jag trivs med osv. Men helt ärligt så är allt såååååååååååå trist utan dig. Ingen annan kan ersätta dig, dina ord, ditt skratt, din värme.
Jag försöker ha roligt men det är inget som är kul. Du fattas i allt jag gör.
Idag känns det extra jobbigt. Vet inte varför, länge sedan jag grät på jobbet, men idag rinner tårarna, jag får verkligen skärpa mig, längtar hem så jag får släppa på tårarna.
Försöker läsa andras bloggar, försöker få tips men alla jag hittar och pratar med får vara med sig älskling och kämpa ihop.
Du har valt att kämpa ensam och lämna mig utanför, både när du drack och nu när du gått in i behandling. Varför du valt det så vet jag inte. Kanske är det för att ”skona” mig, kanske vill du bara göra det själv, eller kanske tycker du inte om mig mera så du inte vill veta av mig.
Jag är jätte rädd för det sist nämnda.
Men skulle din syster vara så gullig mot mig då och skulle inte du bett mig sluta höra av mig, eller skickat ett sms, typ åt mig vara?
Jag tror verkligen inte att du bara skulle ignorera mig, jag tror verkligen inte det om dig, du är för god för det.
Men vad vet jag, folk har lurat mig förut….
Urk, mår inge bra idag, massa ångest. Massa dåliga tankar och massa negativa tankar.
Hittat lite tipps på nätet, i en blogg. Surfade runt och hittade dessa råd.
Det går att lindra generell ångest, tillfällig oro genom att till exempel:
Bearbeta problem genom att skriva ner orostankar. Skriv även ner en motsatstanke- hur problemet kan lösas eller ses ur annan synvinkel. Fokusera på lösningen. På så sätt kan du öva dig att tänka mer positivt.
Motionera varje dag
Ta långa promenader
Börja meditera, träna yoga eller annan lugnande träning.
Minska kaffe och/eller nikotin - konsumtion
Minska alkohol - konsumtion
Förbättra sovmönster
För en del kan receptfria naturläkemedel (till exempel vänderot/valeriana eller johannesört) hjälpa vid tillfällig oro. Även örtte (till exempel kamomillte) kan kännas lugnande för stunden.
Jag har ju alltid skrivit mycket för att då släpper mycket av min oro och ångest. När jag skriver ner mina tankar kan jag lättare släppa oron och jag ser lite klarare på saker och ser det positiva.
Alkohol har jag skippat helt, är numera hel nykterist. Började med att jag hatade alkoholen som tog dig ifrån mig och sen har jag bara fortsatt.
Har ju aldrig druckit speciellt mycket och sist jag riktigt drack var nog i januari och sen tog jag några öl när jag var i Tunisien. Men sedan den resan i maj har jag inte ens tagit en lättöl. Känns skönt och jag tror det är bra för mig, speciellt nu när jag jobbar med mitt inre så mycket.
Nikotin har jag ju slutat med för många år sedan, det bästa jag gjort i mitt liv var nog att sluta röka. Klarat mig från storrökare till inte ta ett bloss på fem år. Men denna vår har jag konstigt nog varit röksugen, märkligt. Men jag har inte tagit ett bloss, jag anser mig som en nikotin missbrukare, med andra ord kan jag inte ta ett bloss utan att åka dit. En nykter alkoholist kan inte ta en öl och en heroinist kan inte ta en kabbe och en nikotinist kan inte ta ett bloss. Så resonerar jag och det har hållit mig rökfri nu i över fem år.
Jag dricker inte så mycket kaffe numera men det där med motion måste jag nog förbättra samt Yoga och meditation. Sen sovmöstret vet jag inte riktigt, sover ganska bra och somnar oftast innan midnatt. Vaknar ibland på natten av alla drömmar men somnar oftast om ganska fort.
Men helt klart intressant att tänka på. Skulle faktiskt vilja börja med min träning igen, men just nu är det sommar uppehåll i de bästa träningsprogrammen, så v35 tänker jag nog köpa träningskort, men ska nog leta upp min core dvd. Kanske hjälper det med träning, kan ju prova för jag orkar inte mer.
Allt för att må bättre, orkar inte må så här.
Kan du inte höra av dig snart?
Saknaden är så grymt jobbig, tror inte du förstår hur mycket jag saknar dig och hur mycket jag älskar dig. Denna smärta som är utan dig är olidlig.
Men huvudsaken är att du blir nykter älskling, jag lovar att jobba med mig själv.
Men det är så förbannat svårt utan dig.
Sinnesro