Förkyld och förvirrad.

Igår så började mitt sår blöda igen, allt revs upp, fan vad ont det gjorde. Den där Kattis hade lagt upp 4 sommarbilder på facebook och R var med på två bilder. Bilderna är tagna på en djurpark och han är nyklippt och fin. Solen skiner och jag tror att det är i Juni eller kanske i början på augusti men jag tror Juni. Magkänslan säger det.
Han och hon var på en djupark i somras. Hur satans ont gör inte det?! Han var så fin på kortet och saknaden blommade upp värre än på länge. Jag har ju inte sett ett nytt kort på honom sedan augusti.
Men varför lägger hon upp sommarbilder nu? Varför verkar han inte vara i hennes liv, hon nämner honom aldrig på facebook men nu kommer två kort från i somras! Är de vänner eller ett par? Är han full eller nykter?  Vad händer, vart är han och vad gör han? Jag saknar honom så mycket och jag kan inte sluta tänka på honom, jag har inte ens kunnat radera hans gamla sms från min telefon.
Jag kommer skicka ett julkort till honom, men jag vågar inte berätta det för någon, ingen kommer tycka jag är klok. Men jag måste, jag bara känner att jag bara måste kontakta honom en gång till och se om jag väcker något i honom. Jag bara måste….

Jag la mig i sängen, feber, förkyld, ensam och förvirrad, bilden av honom satt fast på hornhinnan och det gjorde så ont.  Jag analyserade och analyserade, hjärtat slog så hårt och det gjorde så ont, ångest, saknad och avundsjuka. Varför var han där med henne och inte med mig, vad har hon som inte jag har och varför hör han inte av sig?
Han ser inte lycklig ut, inte som när han var med mig. Han skrev till mig efter detta kort togs och varför gjorde han det om han inte tänkte på mig? Varför kontaktade han mig och kallade mig baby o augusti om han inte tänker på mig?
Tårarna kom och hjärtat blödde igen.
Jag låg i sängen med mina tårar och minnen, febern blev värre och halsen gjorde ont.
Jag tröstade mig med Idol finalen och Jay. Snygga, sexiga Jay Smith. Men tankarna var hos R och sen hons Jays fru som ev. blivit sviken. Jag kunde inte låta bli att känna sorg över även det. Måste alla såra varandra? Måste folk svika, vara otrogna och såra varandra? Jag orkar inte se och höra att folk gör slut med varandra, att folk sårar och sviker, jag vill inte och jag orkar inte höra sånt. Det gör ont, jag känner mig som en ambassadör för alla med krossat hjärta för jag känner så med deras smärta.
Det är fan sjukt men jag hade ångest för att Jay sviket och sårat sin fru. Eller va de bara en täckmantel för min egna ångest?

Vaknade sjuk, men inte lika ont i halsen, för att bli frisk och slippa glo på kortet i datorn så låg jag i sängen hela dagen. Nästan.
Sen på kvällen tog jag en ipren och åkte till jobbet.

Var på konferens i veckan, trevligt och ganska kul men när alla ska ringa hem och säga att de kommit fram eller god natt osv. så känner jag mig så satans ensam. Skickade ett mms till min pappa bara för att ha någon att skicka till. Det är alltid lika ensamt och tomt och jag känner mig så misslyckad.

Fick meddelande av L igen. Han skrev att han saknade min röst, han skrev som om han var ganska okej, jag svarade honom och han svarade igen.
Han erkände att han tog ett återfall men han verkar vara totalt borta i tiden för 1 vecka och 3 dagar är bara 3 dagar för honom.
Han skrev att han tog valium och missade planet och då blev han så besviken på sig själv så han söp i två dagar, men nu har han varit nykter och drogfri sedan i måndags, men hans story stämmer inte med det han sagt tidigare och hans tidsuppfattning stämmer inte alls. Men jag svarade att jag är glad att han är på benen igen och att han är nykter och drogfri igen. Att jag hoppas han klarar det denna gång osv. Vi får se vad som sker. Jag kan ha kontakt med honom på facebook, men jag kan och vill inte träffa honom igen. Ska jag träffa en man som är en fd missbrukare så måste han varit nykter och drogfri minst 6 månader. Den gränsen får jag inte ändra på.
Om nu inte R vill träffa mig igen, för honom är jag beredd att gå över alla gränser för.

Sen ringde mitt X, C idag från Turkiet. Han hade drömt om mig och det var en hemsk dröm så han var tvungen att höra min röst. Han drömde att han skickat flera meddelanden till mig och inte fått svar och sen skrev en vän till mig till honom att jag hade tagit livet av mig för 2 dagar sedan, han vaknade och var genom svettig, drömmen var hemsk och han mådde så dåligt av den. Han var bara tvungen att höra min röst och han sa att han saknade mig. Han var så söt. Men jag tror aldrig vi kommer älska varandra igen, men vi kommer nog alltid att vara vänner.

Det känns så konstigt att så mycket sker och ändå är det inget som händer.

25 Dec ska jag på krogen igen. Får se vad det har att ge, men jag behöver förändring och ett krogbesök kanske kan vara en början?!

 19 Dec ska jag fira jul med min bror och hans familj och jag är rädd. Rädd för att få frågor jag inte vill svara på, rädd för konflikter och rädd för falskhet och stämningen, rädd för allt.
Vill inte bråka men vill ändå stå upp för mig själv.

Jag vill ha en förändring, men det går inte så bra för mig.

Sinnesro

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0