Mitt liv & Mina tankar så öppet jag kan.

Så var man tillbaka på jobbet igen efter tre veckors semester.
Semestern blev inte som jag hade hoppats, då du inte var hos mig, men jag gjorde det bästa jag kunde av semestern och sista dagen var bäst, då hade jag ju fått ditt meddelande på facebook så det var helt klart det bästa som hände på min semester.

Nu gäller det att inte kväva dig med min kärlek, helst vill jag ringa skicka sms eller rent av leta upp dig så jag får krama om dig. Men jag förstår att det måste gå i din takt nu. Du har skrivit till mig och jag får glädjas till det, nu får jag helt enkelt vänta på att du svarar på mitt svar. Tror inte du ens sett mitt svar än, vilket gör mig frustrerad, vill ju att du ska se att jag tycker om dig och inte är arg. Har väntat så länge att jag bara dööör av saknad.
Men å andra sidan har jag kunnat vänta i 4 månader så ska jag väl klara av att vänta lite till. Det är bara det att jag längtar ihjäl mig efter dig.

Var och fixade mina naglar idag innan jobbet, min nagelspecialist är mammaledig så jag går nu hos en vikarie, och hon är absolut inte lika bra, suck. Jag är verkligen inte bra på att ta förändringar. Varför blir alltid saker sämre när det sker förändringar? Nåja min nageltjej kommer tillbaka så småningom. Men mina naglar är inte alls så fina som de var när vi sågs sist.

Sen åkte jag till jobbet, första dagen efter semestern och jag får jobba med en ny vikarie som jag inte trivs så bra med. Hon babblar på och jobbar segt. Frågar hur det går med kärleken och försöker snoka och jag har ingen lust att dela med mig av mitt liv till henne, inte just nu iaf, känner henne inte och storyn om oss är för komplicerad för att förklara för vissa.

Självklart vet många av mina vänner hur det står till, de vet om din sjukdom och att du var ute på återfall och allt det där. Men jag vill ju inte blotta mig för alla. Vissa har visat sig vara riktiga vänner medans vissa av dom jag trodde var mina närmaste vänner visade sig att vara dömande, egoistiska och empatilösa och absolut inga bra vänner. Jag måste nu komma ihåg vilka som var mina vänner och vilka som inte va det.
S och P kan jag stryka direkt, de har sagt riktigt elaka saker som att du inte vill veta av mig och att du förmodligen ljugit och lurat mig och att jag måste inse att jag är dumpad och lurad. Jag har hela tiden känt att din kärlek är äkta och det har varit jobbigt att försvara min känsla och min kärlek till dig. Sen när S tyckte jag skulle kräva en psykisk utredning för jag inte var frisk och borde sjukskriva mig och lägga in mig så kände jag bara SUCK!
Sen har ju min bror och hans fru svikit enormt och det kommer jag aldrig glömma. Sen om det var min bror eller hans fru eller bägge som kom med den dumma idén om att sluta höra av sig, vet jag ju inte. Min bror försöker hålla lite kontakt via facebook och små sms men det är inte mycket. Men hans fru har ju inte ens skickat ett sms eller nåt.

Min högsta och enda önskan är att vi ska klara av det här älskling och att vi ska visa dom alla.
Våran kärlek ska övervinna allt!! Jag ber verkligen till alla högre makter som finns eller inte finns, jag ber till allt. Bara din och min kärlek får vinna alla motgångar så ska jag aldrig klaga eller be om något mer, bara du får tillfriskna och bli min igen!

I morgon ska jag förmodligen träffa S och luncha innan jobbet, jag är lite nervös för jag ska försöka säga ifrån. Jag vet att hon har snackat skit om mig till P, om oss och jag tycker hon gjort fel. Sen ska jag berätta att du har hört av dig och det ska bli så kul att kasta det i ansiktet på henne, hon är ju en av dom som inte verkar tro på våran kärlek. Hon har trott att jag är knäpp och du en Casanova typ och jag har hela tiden sagt att du är för bra för vara elak med flit men hon har mest suckat och sen svikit genom att inte längre ha tid med mig.
Dags för mig att rensa upp bland mina vänner och fortsätta jobba med mig själv så jag har kraft och mod att säga ifrån när folk är dumma och sen be till gud att du tillfriskar och snart är i min famn.

Det svåra är nu att hålla mig lugn, vänta på att du ska höra av dig igen. Men på måndag ska jag träffa min terapeut och det ska bli så skönt att få prata med henne och få råd.
Tänk att hon fick rätt, hon måste vara den bästa av terapeuter. Henne ska jag tro på.
Hon har hela tiden trott på oss och på dig och att du skulle höra av dig till mig,
Hon har hela tiden varit övertygad att du skulle höra av dig innan hon kom tillbaka från semestern. Tänk så rätt hon hade, hoppas hon fortsätter att ha rätt.
Jag tänker lyda hennes råd till punk och pricka!
Måste försöka ge dig tid att få höra av dig i din takt, inte stressa och pressa. Din nykterhet måste gå först, så jag väntar och finns här. Nu har du iaf hört av dig och kallat mig baby, samt skickat med lite minnen, det bara kan jag bara tolka på ett sätt. DU MINNS MIG VIST!

Sinnesro