I don´t care
Känns tomt och trist, vet inte ens vad jag ska blogga om, jag är bara tom.
Jag är trött och tom.
Ingen kille som hör av sig, inget sex, intet gull. Inget. I hör av sig en gång i veckan men några träffar blir ju aldrig av. Han skickade några gulliga sms i går och det ser ut som om vi kanske ska kunna ses nästa torsdag om allt går som planerat, han är snäll och jag tycker om honom, men han har så mycket att göra och jag vet inte om han ens vill eller kan bli kär.
R har fortfarande inte hört av sig och nu börjar han raderas, bit för bit. Jag är så besviken och arg på honom nu och undrar vad fan han vill och menar med allt.
Jag tror mig fatta en del av hans beteende men nu börjar jag undra över vissa saker.
Att han är med den där Kattis och att han försvann och inte ville belasta mig med sitt missbruk, det kan jag köpa och mycket av allt han gjort kan jag på nåt sätt förstår och acceptera men att han väljer att inte ens messa mig när min älskade katt dött, där går gränsen.
Jag vet att han är med Kattis nu och jag orkar inte bry mig, om han väljer spriten och henne framför mig så är det hans förlust.
Jag har inga känslor kvar i kroppen efter min prinsessa dog, mina katter är det enda som är viktigt jag skiter i allt annat.
En befriande känsla på ett sätt, känner mig ganska fri. Allt är mina katter, dom är mitt allt och nu är det en katt kvar som jag tänker ge allt jag har den tiden han har kvar.
Hämtade min prinsessas aska igår, fick en viss ro i kroppen av att ha hennes aska hemma, nu är hela familjen återförenade igen. Min lilla tjej är hemma även om det är i en liten urna.
Sinnesro
Jag är trött och tom.
Ingen kille som hör av sig, inget sex, intet gull. Inget. I hör av sig en gång i veckan men några träffar blir ju aldrig av. Han skickade några gulliga sms i går och det ser ut som om vi kanske ska kunna ses nästa torsdag om allt går som planerat, han är snäll och jag tycker om honom, men han har så mycket att göra och jag vet inte om han ens vill eller kan bli kär.
R har fortfarande inte hört av sig och nu börjar han raderas, bit för bit. Jag är så besviken och arg på honom nu och undrar vad fan han vill och menar med allt.
Jag tror mig fatta en del av hans beteende men nu börjar jag undra över vissa saker.
Att han är med den där Kattis och att han försvann och inte ville belasta mig med sitt missbruk, det kan jag köpa och mycket av allt han gjort kan jag på nåt sätt förstår och acceptera men att han väljer att inte ens messa mig när min älskade katt dött, där går gränsen.
Jag vet att han är med Kattis nu och jag orkar inte bry mig, om han väljer spriten och henne framför mig så är det hans förlust.
Jag har inga känslor kvar i kroppen efter min prinsessa dog, mina katter är det enda som är viktigt jag skiter i allt annat.
En befriande känsla på ett sätt, känner mig ganska fri. Allt är mina katter, dom är mitt allt och nu är det en katt kvar som jag tänker ge allt jag har den tiden han har kvar.
Hämtade min prinsessas aska igår, fick en viss ro i kroppen av att ha hennes aska hemma, nu är hela familjen återförenade igen. Min lilla tjej är hemma även om det är i en liten urna.
Sinnesro
Kommentarer
Trackback
