Här är mitt liv och det suger
Torsdagen blev ett fiasko. I blev sjuk och avbokade i sista sekunden. Eller sjuk och sjuk, han var seg, trött och mådde lite illa.
J hade hört av sig på dagen men jag viste ju inte då att I var sjuk, så jag var tvungen att tacka nej till att han skulle komma över på kvällen. Men efter att I lämnat återbud så ringde jag J och han kanske skulle komma senare på kvällen, men han kom inte och kl 22.30 messande jag honom och då svarade han att han var med en kompis och skulle sova hos honom och sen har han inte hört av sig. Så hela torsdagen, både dagen och kvällen blev jag ensam. Kändes ju mindre kul att bli avbokad av två killar på samma kväll. Var ju inte så jättekul för självkänslan kanske men jag grät inga tårar denna gång. Jag blev bara lite låg.
Dels blev jag ju lite besviken på att I blev ”sjuk” och sen att J hör av sig i samma dag och sen när jag får ändrade planer så kommer han iaf inte.
Jag har inte hört ett ljud från J sedan i mitten av oktober och sen ringer han och säger att han är i stan och frågar om vi ska ses, jag blev ju jätteglad men undrar varför han inte kunde ha lite framförhållning så vi kunde ses någon gång. Ska jag bara hans plan B när något annat inte blir av och han är i stan så kommer vi inte hinna ses innan han åker.
Men jag är väl helt enkelt inte så viktig.
Fredagen var jag i stan på dagen och hade gudbarnen på besök på kvällen så då blev det full rulle. Även om jag ärligt talat blev lite trött och kände mig lite sorgsen av att jag själv förmodligen aldrig kommer få en egen familj.
Lördagen vara jag på modemässan i Kista, men jag fick gå ensam. Ingen ville eller kunde följa med, men jag gick själv. Mindre kul att gå på mässan ensam, men det gick.
Åter igen kände jag mig bara så satans ensam. Men som sagt det gick ändå.
Shoppade bort lite av ensamhetsångesten.
Shoppade en olja till håret 195:- på Cardell Hair Lounge som skulle göra håret glansigare och ge värmeskydd och vårda., ett nagellack på Nagelakuten 59:- och sen ett läppglans Pump & shine 250:- på Facezone som skulle öka blodcirkulationen m.m. så man skulle få fylligare läppar. Passade på när det var mässpriser. Sen var jag självklart på Emite monter, jag älskar ju det sminket så absolut var jag tvungen att kika på deras monter, så cool och snygg monter. Köpte dock inget smink denna gång men tänker nog köpa deras box för sotning. Mascaran deras är den absolut bästa jag hittat, kan bara inte leva utan.
Jag börjar fundera lite över min ensamhet. Efter att en av mina katter dog så är ensamheten så mycket värre. Jag vet att min lilla hankatt inte har många år kvar, jag inser att jag snart är utan min lilla familj.
Jag börjar också inse att jag snart är 40 år och att de tre drömmar jag haft i mitt liv- man, barn och hus börjar bli omöjliga att hinna förverkliga. Man och hus kan man ju kanske skaffa sig som 70 åring men barndrömmen börjar sakta sina ut. Det är en sorg som jag ensam måste försöka bearbeta samtidigt som hoppet om ett mirakel fortfarande lever.
Min familj var mina katter. Min medicin mot ensamheten var mina katter. Mina katter betydde så enormt mycket och nu är bara lill gubben kvar.
Jag är rädd och jag känner mig ensam. Mindre och mindre vänner har tid över, mindre och mindre vänner kan och vill umgås.
Jag måste börja acceptera livet som det är. Det är svårt och det gör ont.
Här är mitt liv och det suger.
Sinnesro
