Saknar tålamod.
Försöker att ha tålamod, det har snart gått 24 timmar sedan jag svarade dig, men jag vet inte om du sett mitt svar, tror inte det. Tankarna snurrar runt och stressar mig, gjorde jag fel som inte skickade sms utan svarade via facebook? Hur lång tid tar det innan du ser mitt svar? Kommer du svara mig? Vad kommer du tycka och tänka? Borde jag ha ringt dig, eller sickat ett sms?
Men du skrev till mig på facebook och då antar jag att du vill ha svar där också eller? Guuu va trött jag blir på mig själv, oroar mig, stressar mig och hittar alltid fel på mig själv.
Varför kan jag bara inte njuta av att du kontaktat mig och bara leva i nuet. Måste jag hela tiden ifrågasätta om jag gjort rätt? Du ser väl mitt svar när du går in och då står ju datum och tid när jag sände det. Du skrev ju till mig där och då antar jag att du vill ha svaret där, annars hade du väl skickat ett sms?!
Jag mår så bra av att du hört av dig, jag njuter av varje sekund, vaknade redan 6 i morse och njöt av morgonen, sen efter en timme somnade jag om och drömde om dig, facebook och oss.
Det är underbart att leva idag, min sista semesterdag och det ösregnar men gårdagen och denna dag är de bästa dagarna på hela sommaren.
Jag har väntat på detta meddelande i 4 månader och nu känns 24 timmar som en evighet. Måste försöka njuta bara och leva i nuet inte börja längta efter mera nu, utan bara njuta av de två meddelandena du sände. Du har inte glömt mig, du minns mig och du kallar mig baby. Underbart! Så otroligt underbart! Längtar ihjäl mig efter dig. Längtar tills jag få ha dig i min famn.
Du är underbar och du är värt allt.
Jag måste ha tålamod, du ser mitt svar när du ser det, jag kan inte skynda på det. Men jag är så nära på att ringa dig, skicka sms osv. Men du har ett svar på Facebook och jag hoppas du läser det snart. Jag är så otålig på att du ska veta att jag finns här. Att jag älskar dig.
Tålamod, jag ber om mera tålamod.
Sinnesro
