Puff och bluff?

Upptäckte idag att jag spionerat på fel kille!
Ni som följt min blogg minns kanske mitt första hångel efter R. Det var en ung 24 åring som hette Jocke. Han påminde om R och han kysste bort min ångest efter att R skrivit de hårda orden till mig i september.  Han ville dock inte ses mer och vi har inte hörts sedan dess, jag hittade honom på facebook och såg att han var förlovad osv. Idag satt jag och min killkompis och gick igenom ”mina killar” Då upptäckte jag att jag spionerat på en annan kille med samma namn, det var inte ”min” Jocke. Ha ha ha vad vi skrattade. Här har jag kikat och spionerat på en helt främmande mans flickvän för att se om de är tillsammans eller inte. Ha ha ha. Där fick jag lära mig en läxa som heter duga. Allt på facebook är inte sant och alla är inte dem man tror.

När vi gick igenom ”mina killar” så såg jag att R fortfarande är ogift och skriven hos sin syster. Gissa om det var skönt att se. Han är inte skriven hos henne iaf. Underbart skönt att veta.
J är skriven hos sin mamma och det var mer väntat.
Fler än så hade jag inte att kolla upp. Men jag och min bästa killkompis för alltid hade riktigt kul när vi gick igenom dom. Tänk att jag satt och kikade på en helt främmande killes flickväns sida i höstas, men det hjälpte mig då, att tro att det var därför han inte ville ha mig, att han redan var förlovad.

J har ignorerat min puff och han har inte svarat på brevet jag sände igår på facebook. Inte ett ljud, inte en puff, inget. Såg idag att han ignorerat puffen som jag sände. Han har alltså klickat bort min puff, inte struntat i den och inte svarat på den utan klickat bort den! Varför gör man så?
Lägger honom åt handlingarna ett tag, får se om vi tar upp kontakten igen när han är hemma, men så länge han är i Thailand verkar han inte vilja ha någon kontakt. Jag ser att han är inne ungefär en gång per dag, men inte en puff har han givit mig. De gånger vi har haft kontakt så har det varit på chatten.
Även om jag älskar R så blev jag lite nere när J inte hör av sig alls, behöver lite kraft och känna att jag är bra och att flera tycker om mig, om inte R vill ha mig. Jag törs inte bara sitta och vänta på R.
Men det kanske är meningen att jag ska vänta på R, ingen annan har gett mig någon anledning att sluta hoppas och vänta.

R har inte hört av sig, men i hans fall så har han troligtvis inte ens varit inne på facebook. Han har iaf inte ignorerat min puff och det är bara en vecka och två dagar sedan han gillade min status, så…
Kanske är han på behandlingshem? Jag tror faktiskt att han är det. Undrar vart han är? Tänker på honom mer och mer, nu börjar saknaden bli jobbig igen. Fantasin och dagdrömmarna har fört iväg mig, framtidsplanerna har börjat leva. Fan fan fan….jag saknar mer nu igen.
Måste sluta dagdrömma och hoppas, men han känns ju så otroligt nära.

Varit ensam i två dagar, bara varit hemma och städat, tvättat och fixat. Ensamt men skönt, rensat ut garderoben och gjort fint där hemma, i morgon kommer en vän över och ska se om det är något av alla mina kläder hon vill ha.
Jag har städat, städat, rensat, rensat. Allt för att skingra tankarna och för att ha något att göra som inte kostar pengar.
 Jag vill bara vara hemma, orkar inte göra nåt men samtidigt känns det så ensamt och trist när man varit hemma två dagar. Men jag har inte haft något annat att göra. I eftermiddags kom nedstämdheten, det var inge kul längre. I början var det kul och skönt att vara hemma och ha det bra, men sen va det inge kul längre.
J  dissar mig och inget nytt om R, jag hade städat hela lägenheten, torkat golven, fixat stoppet i handfatet, bäddat rent, diskat, tvättat, lagat mat, rensat garderoben, rensat klädkammaren, gått iväg med returpapper, nu fanns det inget mer att göra och då kom nedstämdheten. Tomt, tyst och ensamt.  Jag satte mig i soffan och bara stirrade, jag kände mig tom och nedstämd. Ville gråta med kunde inte.
Som tur var ska jag jobba natt nu hela helgen.
Vad gör man när man inte har fler saker att skingra tankarna med, vad gör man när dagdrömmarna om din underbara famn och ditt leende ständigt kommer upp, minnena från vår tid tillsammans känns som igår och längtan svider i hjärtat. Det enda jag vill är att du ska Komma tillbaka.

Sinnesro


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0