Livet suger
Fan vad jag mår piss, din relation med den där jävla subban äcklar mig och när jag inte gråter av smärta så spyr jag av svartsjuka och äckel.
Försöker att inte tänka på det och på dig, försöker bli arg på dig och skita i allt, men det är svårt.
Vet inte vad jag ska göra med dina saker, har ju din födelsedagspresent kvar, du hann ju aldrig få den. Har ju flera saker som du lämnade hos mig. Jag har ju även saker hos dig men det skiter du väl i antar jag.
Jag förstår inte varför du inte sagt något tidigare om du nu gått vidare. Du har ju vetat hela tiden att jag väntat på dig.
Jag tror inte du är nykter och att du och subban dricker ihop. Vad har hon som inte jag har? Supandet kanske? Men är det verkligen det du behöver? Vi som planerade att ha ett så bra nyktert liv. Jag kan inte fatta….
Dina hårda och kalla ord var så olikt dig, kan inte fatta att du skrev så, efter alla månader jag kämpat och väntat. Jag trodde ju på dig och gav dig den kärleken du sa du ville ha. Jag förstår inte. Men nu måste jag försöka släppa dig, nu vet jag iaf. Du vill inte ha mig!
Jag hoppas jag kommer över dig lättare nu när jag vet att du inte vill ha mig.
Måste väl försöka sluta skriva denna blogg som om det vore till dig….du kommer ju aldrig läsa detta iaf….du vill ju aldrig mera höras.
Livet suger nu. Inte mycket som går min väg. Men försöker glädjas åt mina katter.
Just nu vill jag isolera mig med mina katter och hyra massa filmer och ligga i sängen dygnet runt. Aldrig mera träffa folk, bara vara hemma med mina katter, för det är de enda jag kan lita på. Just nu ser jag bara mörker och jag är trött, helt jävla slut mentalt.
Hur ska man kunna gå vidare? Hur ska jag kunna bli älskad? 37 år gammal och totalt oälskad.
Ensam är stark sägs det men jag har varit ensam hela mitt liv och jag orkar inte vara ensam mera och stark är det minsta jag känner mig.
Kan inte fatta att du kunde vara så elak efter allt, det stämmer inte….du måste vara i ett nytt missbruk, jag kan inte tro att du nykter och drogfri efter behandling och 12 steg kan vara så grym och taskig mot någon som du vet älskar dig mer än någon annan gjort.
Kan inte smälta ditt meddelande, orden ekar i mitt huvud.
”Skulle uppskatta om vi aldrig mera hördes!” Hur kan du skriva så? Jag fattar inte….
Ensam igen, lurad, sviken, krossad….livet suger.
Sinnesro
