Vänner

Vänner är lustiga ibland, skulle ju fika med min vän S idag och hade ju kaxat upp mig för att säga ifrån och stå upp för mig själv och inte tillåta att bli nertryckt. Dels upplever jag det som om hon alltid trycker ner mig och visar mig väldigt dåligt med respekt ibland och dels tycker jag att hon dömer min kärlek till dig och utgår från att du inte vill ha mig och att jag är för naiv och korkad för att inse det.
Så nu skulle jag minsann försöka kaxa upp mig och sen när hon skulle börja gnälla om att du inte vill ha mig så skulle jag säga att du minsann hade hört av dig.
Men det blir ju aldrig som man planerar. Hon var super glad och inte alls gnällig och nertryckande och jag fick ingen bra chans alls att visa min styrka och kaxighet som jag byggt upp. Jag fick förvisso fram att jag tyckte att det var tråkigt att P var så dömande och fast i sin åsikt om mig och dig innan hon ens hört min story. Men min vän S lät förvånad och började sen prata om annat, så va det ur världen. Men jag fick det sagt iaf och det är ju ett framsteg för mig.
Sen kommer det märkliga, inte en enda gång under nästan 2 timmar på stan, lunch och fika fick jag ett tillfälle att säga att du faktiskt hade hört av dig och att du vist tänker på mig och tycker om mig! Hon frågade inte en enda gång om dig eller hur jag mår eller om min terapi, nej inget sades så jag fick inte ett enda bra tillfälle att slänga fram mitt triumf kort att du faktiskt skrivit till mig! Men det kommer väl fler tillfällen, jag skulle ringa henne i morgon när jag vaknat så kanske blir det tillfälle då.

Det är många vänner jag skulle vilja vara mindre beroende av, låter kanske sjukt men eftersom jag har haft så mycket fritid att ta död på emellanåt genom åren och nu när jag saknat dig och behövt något att sysselsätta mig med medans jag väntar på dig så har jag ju behövt alla vänner men jag har nu med mitt arbete med mig själv insett att alla vänner inte är bra för mig och alla vänner behandlar inte mig okej och det är dags för mig att börja rensa upp bland mina vänner och ställa krav samt säga ifrån till de vänner som behandlar mig fel. Det är många vänner jag trott att jag behöver men ärligt talat är det nog många jag skulle klara mig utan, det är inte okej att ständigt kritisera mig eller trycka ner mig.

Ibland skulle jag bara vilja rymma med dig, bort från allt och alla och starta ett nytt liv. Bara du, jag och katterna. Du förstår mig bättre än någon annan och vi hade så himla kul ihop. Du blev min bästa vän och du fattas så mycket.

I morgon ska jag ta tag i det här med min mobil, en vän från ”Jakan” vet hur jag kan föra över alla sms från min telefon till min dator och när det är gjort kan jag lämna in min mobil på lagning. Hoppas att de kan laga den.

Får ta en sak i taget, en dag i taget. Otåligt väntar jag på ditt nästa meddelande. Längtar och saknar, men försöker ta det lugnt, försöker men det är inte lätt.

Sinnesro


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0